Sitter och pillar lite med en video jag klippt ihop till mormor som hon ska få nu iefterskott. Sjungt in "himlen är oskyldigt blå" som är en låt jag och mormor båda älskar. Jag har skrivit om texten så att den ska vara ännu mer personlig. Sen efter jag sjungit i videon med lite fina inklippta videos från hennes födelsedagskalas så håller jag ett litet tal. Och varför jag inte gjorde det på plats i lördags framför alla är för att jag (tro det eller ej) har scenskräck... Det är något som växt fram hos mig på senare dag. Jag tycker det är jobbigt bara att behöva skicka denna videon till mormor när jag sjunger. Men jag vet att hon verkligen hade uppskattat det så jag får göra det för hennes skull.
Till och med jag själv gråter när jag lyssnar på talet jag spelat in till henne, så jag kan ju bara tänka mig hur rörd mormor kommer bli av det... Det är ett väldigt personligt tal så även när jag spelade in det så brast jag ut i gråt.
Utan att gå in för djupt på det så vill jag ändå be er om att ta några minuter och läsa följande för att förstå vilken fantastisk kvinna min mormor är.
I ung ålder, redan som 20åring så var hon föräldrarlös. Hon hade sina 2 syskon och de fick klara sig på alldeles egen hand. Som mormor har lärt mig så finns det inget ont som inte har något gott i sig och i detta fallet är det nog att trots den sorgen och situationen min mormor hamnade i så gjorde det henne till den omhändetagande och omtänksamma kvinna hon är, och alltid varit. Hon älskar barn, har jobbat med barn hela livet. När jag var hos mormor & morfar som liten så var det som att vara i paradiset. Det fanns ingen i min egna ålder jag hade så roligt med som jag hade det med dom två gamlingarna. Trots mormors ålder på 70 år så byggde vi kojjor i vardagsrummet på så sätt att vi vände upp och ner på alla fåtöljer och på soffan, vi hängde filtar som tak och sen kröp hon trots sin ålder in under kojan tillsammans med mig. Jag tröttnade väldigt lätt så direkt när kojan var färdiggjort och vi krypt in i den så ville jag hellre leka frisör och make-up artist tex. och det fick jag, på mormor! Hon lät mig sminka henne som jag ville och även fixa håret på henne. Hon brydde sig aldrig om hur jag kanske gröpte ur hennes fina ögonskuggspalett från Dior eller om jag smashade hennes favorit läppstift. Tack vare min uppväxt hos mormor och morfar så har jag blivit den kreativa tjejen jag är idag. Hos dom fanns det inga gränser. Jag har gjort om deras hus till klädbutiker, konditori, snickarverkstad bla Men det bästa av allt var när jag fick göra om dettill min alldeles egna Globen. Det bästa jag visste var när mormor hade sytt en ny scendräkt till mig som jag kunde ha under kvällens uppträdande jag dansade och sjöng i deras vardagsrum med endast mormor och morfar som publik. Och det finaste av allt här är att morfar, varje gång, filmade. Dom var verkligen mina största fans. Dom fick mig att tro på mig själv. Jag är en av de mest självsäkra personerna jag vet, jag skäms aldrig över mig själv, jag står på mig själv och jag vet vem jag är, tack vara mormor och morfar. Att dom lät mig testa allt möjligt tills jag äntligen i 20års åldern hittade migsjälv.
Men... Lika väl som inget ont inte har något gott i sig så finns det också de gånger det goda kommer med något dåligt också tyvärr. och i mitt fall var det min depression 2016. Jag tappade mig själv helt och hållet. Men återigen så var min mormor där vid min sida, igenom allt. Och det är detta som är så otroligt fint med henne. Hon dömer ingen, hon hjälper alla, vill allas bästa, oavsett vad. Och det är mycket det jag pratar om i talet till mormor. Att utan henne bla, så hade jag aldrig, alltså inte en chans, stått här idag kvar i livet som jag faktiskt gör. Mer än så vill jag inte gå in på. Det tillhör inte ens inlägget. Det är alldeles för privat och kommer att stanna inom familjen. Utan med det nämnt så hoppas jag ni förstår den betydelsen min mormor har för mig i mitt liv.
Men att med ett leende på läpparna idag få stå här och älska livet igen är jag evigt tacksam för och en av dom personerna som ska ha störst tack är utan tvekan min SUPERMORMOR.
Jag är oändligt tacksam för att ha henne i mitt liv. Finns ingen jag trivs så bra med som sagt och som jag känner en sån trygghet och tillit hos. Hon har gång på gång bevisat vilken fantastisk människa hon är. Och jag älskar henne över hela mitt hjärta. All kärlek till dig mormor
